Vi kom upp andra veckan efter midsommar, vilket var alldeles för tidigt.
Björklöven var inte ens utslagna och veckan före hade det snöat. Vi bilade till Ransarluspen och åkte sedan båt över Ransaren. På nätterna var det långt under noll och det frös i spö ringarna. Kallaste natten hade vi -10 °C. Fisket var uselt och vi hade fullt sjå att klara matfisken. Största öring ändå c:a 0,9 kg.
Till Dourranjaure begav vi oss efter 4 dagar vid Ransarån för att söka bättre fiske. Vi mötte Thomas och Erika i Saxnäs, så vi kunde fortsätta tillsammans upp på kalfjället. Det vi inte tänkte på var, att det här ligger ännu högre och därför ännu senare sommar. Här var det enormt vackert men fisket var noll. Vi mötte vandrare som kom längre in ifrån fjällvärlden och hade samma erfarenheter som vi.
Efter två dagar bröt vi upp även härifrån och drog ned till Marsån. När vi passerade Klimpfjäll fick vi veta att myggen kommit kvällen före och när vi kom till Marsån rådde ingen som helst tvekan om den saken...men fisket var bra!